svårt

Nä, inget händer här och dagarna sniglar sig fram. Jag får många " den som väntar på nåt gott" . Ja, om jag visste säkert att jag väntade på nåt gott så hade det bara varit långtråkigt, och det kan jag väl stå ut med. Men för oss så kommer mycket minnen tillbaka i och med att vi är på förossningen varannan dag ,och oron finns där , hur mycket vi än försöker att inte tänka i de banorna. Jag drömmer, och Martin gnisslar tänderna hela nätterna. Dagarna fylls med tankar och minnen utan att jag kan hjälpa det, och vi har ju inga andra erfarenheter att jämföra med än det vi gått igenom. Alla säger att det är ju så underbart när man väl får den där lille till sig, att det är värt allt ! Jo , om man har det som referens så förstår jag ju att det är en glad förväntansfull tid. Tyvärr är ju inte vår erfarenhet av förlossning och barnafödande på det viset. Jag födde mitt barn med vetskapen om att det inte var dop, utan begravning som skulle bli den stora familjesammankomsten runt vårt barn. Ja det är svårt att få tiden att gå, och det är svårt att glatt svara på alla glada tillrop när man kämpar inuti för att man är så rädd hela tiden. Samtidigt tror och hoppas jag att det är vår tur nu . Det måste det vara !